Jag är stolt över att jobba hos dom, varför skulle jag inte vara? Det är ju det här jag vill hålla på med. Har känt Robin och tränat för honom förut så jag känner ingen större stolthet nu än jag gjort förut. Nästa gång du kommenterar får du gärna berätta vem du är men det är du väl för stolt för,.. Menar feg. 😊

Varje gång det skrivs något öht om Robin så dyker det alltid upp massa löjliga kommentarer. Vaaa är problemet?

Din kommentar grundas endast på avundsjuka. Visste du mer om mig så visste du även att jag jobbar med nåt helt annat oxå. Och stallpiga? Helt seriöst.... 

Nu ska jag återgå till mitt liv som....stallpiga... Tjoflöjt :D

Heidar är rakad, Rosen är skodd och halva skaran är riden.

Kvistur red jag lektion på för första gången sedan i typ juni.

Jösses vad kul det var. Sist vi hade lektion här så kunde vi ju knappt tölta, utan sprang bara omkring o rollade...

Nu fick vi jättemkt bra tips och det blev riktigt bra i slutet! :) heja kvisten!

Har även hunnit med att träffa sötmadde. Nu väntar vi bara på bebis som ska ploppa ut! :))

Lägenheten är tömd o överlämnad. Det betyder att jag numera helt o hållet bor på veckholm. :) känns helt fantastiskt!

Bäst av allt är att jobba typ hemma.

Lite lyxigt.

Fina favvishingsten Brallari. Sååå snäll!

Igår efter vi kom från västerås så kilade vi ner och fikade med robin o erika. 

Daniel var även på besök för att sko v lite hästar.

Länge sen jag skrattade så mycket. 

Blir även Globen m r&e. Superskoj :)

Och i våååår, då ska jag mamma o elle till island!!!!!! Lyckliga jag!

Nu - släppa ut hästarna :) 

Mina dagar börjar alltid med att släppa ut våra egna hästar. Därefter går jag ner

till R&E och jobbar i några timmar.

Varje morgon tänker jag för mig själv; Brallari, han skulle jag vilja ha!

Japp, han är bara helt fantastisk att hantera. Det är dom iofs allihopa. Men han är något

speciellt, så lugn och go :-)

 

Hur underbart är det inte att börja dagen med världens bästa hästar?

Att avsluta den på liknande sätt är ju bara endå bättre!

 

Har ridit en liten bebis hos dom nu två gånger. Såå söt! Kom och köp!

Den hästen kommer göra någon väldigt lycklig :)

 

 

Igår bestämde vi att vi skulle köra en lektion idag. Efter det så red jag Kvisten och sjääälvklart

gick han superduper. haha.

Idag hann vi inte med lektionen och jag red själv istället. Red i paddock (bokstavligt talat red. med krav)

för första gången sedan augusti. Han var såå härlig! Har ju inte kunnat rida så på jättelänge, då han BARA

protesterat och konstrat och rollat osv. Nu gjorde han inget utav det. Blev så glad så jag tog några varv på

ovalen också. Red som ett fyrångsprogram, fast i Gaedingaform typ.

Han var såååå fin :D Nu kör vi lektion på måndag istället. Heja oss!

 

Muninn tog jag också på banan. Han var lika duktig han.

 

Igår hämtade vi hem Rosen och Heidar. Släppte ihop dom idag, och det var som ingenting.

Dom gick o ställde sig brevid varandra som om dom alltid känt varandra. söta :)

 

Idag fick jag godkännande om att hyra ut lägenheten, sååååååå glad! :D i veckan flyttar dom in!!

 

Ikväll har vi gjort massa här hemma. nu är vardagsrummet färdigtapetserat!!

 

 

Bra fredag, nu checkar jag ut. Tända ljus och härlig musik.

Nu ska jag njuta av världens bästa pojkvän! <3

Idag fick jag rida första busen. Den kommer jag rida en del nu, en fyråring e mökkur som ska säljas så småningom :)

Riktigt fin femgångare! 

Ikväll avslutade vi en härlig dag med middag tillsammans med robin o erika hemma hos dom :)

Nuuu sova - imorgon blir en lång dag.

Jobba-rida-lämna hlin på träning - hämta hem två andra från träning :). 

 

På lördag ska jag döma tävling här på veckholm :)

Jo mina vänner, det känns fantastiskt!

Det är sååå härligt att ha hästarna hemma. Bara att hoppa i kläderna och gå

ut o gå ut och pyssla. mysnivå 300. :)

 

 

Vart hade jag fått jobb nu då? Jo hos Robin och Erika :-) Mina grannar dvs.

Än så länge känns det toppen!!

 

I helgen har grabbarna vilat medans vi har fixat i huset. Idag red jag igen.

Började med Kvistur, och nu börjar verkligen tölten bli BRA! Han går emot bitvis, men

han måste bara bli starkare, så kommer han att sluta med det. Resterande gångarter är

även dom underbara. Dethär kommer att bli bra!!

 

Andra prinsen, dvs Muninn går helt fantastiskt! Jag har hittat min andra drömprins.

Helt seriöst, är helt lyrisk efter varje ridtur. Han är som en dieselmotor, som bara går och går.

Han är såååå välutbildad och bara går och går. Paddockarbete på volter är så himla skoj, för

han tröttnar aldrig. Han ÄLSKAR att jobba. Galoppera i maxfart är hans favorit och är alltid beredd

för den sjätte växeln. Så idag har vi töltat lite, väldigt fin, sen haft kort-galoppträning.

Ptja, jag är bara helt lycklig som får träna den hästen!!

 

På torsdag kommer Roshildur och Heidar hem, och på fredag även småtjjejorna, Naela och Eik.

Naela och Eik är två treåringar efter Prins resp Svadilfari som vi ska rida in :)

 

 

Nu ska jag jobba vidare här med att plocka upp saker, sen sova!
Imorgon är det jobb igen, tjoflöjt :D

Jobb i ett härligt stall.

Vart det är avslöjar jag snart :) 

Disa finns i mina tankar hela tiden, men nu gör det sådär extra ont. 

Disifisi, om du bara visste hur mycket vi saknar dig. ❤😪😪😪😪😪

Jag ska försöka mig på att skriva ett inlägg. Chansen är stor att det blir mycket och rörigt,

men spela roll :)

 

Tiden efter Disa har varit tung. Det kommer stunder då man får panik, vägrar inse,  vill spola tillbaka

tiden och få allting ogjort.

Man grubblar och tänker; Tänk om jag hade gjort så, eller så.. eller om jag inte...

 

 

Så kan man inte tänka, jag vet! Meeeeen jag saknar henne så fruktansvärt mycket, min fina Disa!

 

 

Trots allt så går ju livet vidare, även om det inte känns så just nu..

 

 

I helgen som var åkte vi upp till Östersund, eller närmare sagt Offne. Vi umgicks med härliga

Eveline och Micke hela helgen. Jag fick även prova alla hennes ridhästar. Favoriten blev såklart

fina Segull, mjuk som en gummiboll och såå välriden, men även hans dotter Segla var superfin, endast

fem år gammal.

Jag är ju sån som älskar att rida många nya hästar, så det är bara att suga in varenda liten grej man

får lära sig :)

 

 

I måndags flyttade Kvistur och Jag till Veckholm. Även Muninn kom hit då. Alexandra hjälpte oss :)

Släppte ihop dom igår, och ooooj vad dom sprang :) Fram och tillbaka.. Men inte ett pip, dom

fann varandra direkt. SÅ SKÖNT! Imorse när jag släppte ut så ställde dom sig och åt ur samma

mathög, det första dom gjorde, sötnosarna!

 

Att vi fortfarande kan göra det, trots det som hänt. Mamma red Muninn och jag Kvirren.

Båda skötte sig galant och vi fick en toppenmysig ridtur på en jääättemysig ridväg :)

Men bäst av allt; Mamma och Muninn funkade galant ihop :) :) :) :) :) :) :)

 

Ska ta lite kort på allt någon dag, men i helgen blir det mera klart i huset, så väntar nog till de :)

 

 

Jaja, det var nog en liten uppdatering. Ha det gött!!

Då det är så fruktansvärt jobbigt att ens gå in i stallet så har vi bestämt

att flytta tidigare än vi tänkte.

Allt är inte klart, men under veckan och helgen blir mer klart, så vi och kvistur

kommer att flytta i nästa vecka.

 

Jag måste börja om, så en flytt kunde inte kommit mer lägligt.

 

 

Disa ska få vara på en fototapet i sovrummet ♥

 

 

Nu ska jag och framkalla bilder till alla tavlor - med disa!

 

Igår flyttade jag ännu mer saker från stallet till gården. Nu är det nästan tomt på Sörby.

 

Någonstans i denna otroliga sorg är jag glad åt Er, Alla fina människor

som sänder så fina tankar och ord. Tack <3

 

 

Idag är det sååå tungt att vakna. Det gör så ont. Natten har varit bra, men nu gör det bara ont.

Min älskade häst, min bebis, min blivande stjärna, min fantastiska töltare!

 

 

 

Ska försöka mig på att skriva ett inlägg om allting.

Tårarna rinner och rinner, jag kan inte förstå, hur mycket jag än försöker - att hon är borta.

Min älskade lilla häst.

Disa är/var våran första egna uppfödning, efter våran första helt egna islandshäst Drottning.

När Drottning blev dålig var vi så glada över att kunna ta ett föl på henne.

Fölet som kom var DISA.

Disa var ända sedan dag 1 ett livligt busfrö som alltid hittade på massa bus.

 

Inridningen kom och vi såg att det började växa fram en riktigt fin tjej därunder. Vi fortsatte träna..

Efter en tid bröt hon käken i boxen, men repade sig fort och gick snart att rida på igen.

 

I våras åkte Disa till Jökull på träning. Visning var inte planerad, men visning blev det.

Hon var så himla fin. När hon på exteriörvisningen stog och sträckte på sig var vi så stolta.

Sedan töltade hon hem fina 8or för sin fantastiska tölt. Jökull bara älskade Disa.

 

Jag älskade att sitta på henne när hon bjöd på den tölten. Min aldeles egna töltmoppe.

 

Disa var en häst med otroligt mycket egen vilja, men fick man rätt på den viljan så hade man

en faaantastisk ridhäst.

Nybörjare eller mer erfaren, alla kunde rida henne.

 

Vi skulle ut på våran första tävling tillsammans på Bärby mitten av september.

Två dagar innan fastnade Disa i kroken till vattenhinken och fick därmed sy 20 stygn i nosen.

Hon blev satt på pencelin och finadyne mot den skadan.

 

I tisdags hittade jag henne i hagen med jäääättesvullet huvud. Fick panik. Av vad?

Tog tempen och den visade feber. Ringde ut veterinär som inte gjorde mycket annat än att avvakta,

precis som resten av alla gånger de var ute.

 

Hade alla som varit ute hos oss kunnat säga någonting annat än att vi skulle avvakta gång på gång

så hade nog Disas liv gått att rädda. Att spruta i henne alla medicin, trots att man märkte att den inte

gjorde någon skillnad positivt. Man hade bara sönder henne ännu mer.

 

Finadynet har gjort att det började läcka protein/vätska i njurar och tarmar.

Hon har fått tre behandlingar med blodplastma, men var i för dåligt skick för att svara på dom.

 

Igår gick värdena upp, och idag var hon i sånt dåligt skick att det inte fanns något annat beslut

än att låta henne somna in. Hon var fruktansvärt sjuk, hennes hjärta slog så högt, hennes värden var i botten,

hennes slemhinnor hade börjat torka och ändra färg. Hon var nära en allmän organkollaps.

Vi fick skynda oss in och ta farväl av våran älskade vän.

 

jag finns verkligen inte ett enda ord. Jag skulle kunna göra vad som helst för att få tillbaka min fina häst.

jag... åååååååååååååååååååååååååååååååh :'( MIN ÄLSKADE DISA!!!!

 

VILA I FRID, min vän!

*27/5-2008

+6/10-2013

 

Glöm aldrig att vi älskar dig. Du finns med oss.

 

 

Men nu är du himlens vackraste ängel tillsammans med mamma drottning! 😭❤❤❤❤❤

Vad händer och sker? undrar ni säkert..

 

Jo idag ringde veterinären med ett besked vi alla nog blev lika chockade över.

Igår var vi helt bestämda på att hon skulle få somna, men idag när veterinären ringde

kom det helt andra besked.

Disa hade svarat så pass bra på behandligen att han ville sätta in en ny plastmabehandling.

Han såg ingen anledning till att avbryta när det ändå blivit sån skillnad.

 

En skillnad är också att tempen står på 38 istället för 40-41. Hon är även pigg och glad

hela hästen. Viill gärna mosa i sig all mat hon kommer över, och är överallt som hon

alltid brukar. Det kändes endå bättre att de henne så glad. Det var stor skillnad mot igår.

 

vi väntar på nya svar nu, och ytterligare kommer på måndag.

Fortsätt att hålla era tummar alla fina människor!!

 

En sak till. Vad gjorde jag utan alla fina vänner? Måste ju ha världens bästa såna,

inte klokt. Ni är bäst, gllöm inte det! :)

Jag vet att man inte ska lägga allt på veterinärerna. MEN!

Det är MÅNGA från samma ställe som har varit ute sen i tisdags.

 

Jag är arg, ledsen, förtvivlad och allt därtill.

Hur man med DEN "kompetensen" kan göra sånt fruktansvärt fel.

Varför jag kallar det "kompetens" med "" är för att jag tvivlar på deras kompetens, en efter en.

Till att börja med säger veterinärerna att vid 42 grader är det väldigt

stor risk att kroppen slutar fungera. Dvs att organen tar stryk.

 

39,5 är en hög temp. Veterinärerna säger avvakta.

40,4 är en högre temp, allt detta på smärtstillande/febernedsättande. Avvakta säger de fortfarande.

41,5 är en nästintill dödlig temp. Vad säger veterinärerna nu? Avvakta, vi väntar på blodprovernas svar.

Vi diskutterar Disa, när alla kommer på plats ska vi prata med alla veterinärer som varit där.

Sen vet jag inte, kanske kan komma ut och sätta lite dropp?

 

Vi ignorerar och åker in till Strömsholm vid 9tiden efter TRE dagars avvaktande. Hur länge avvaktar man när

febern ökar i temp heeeela tiden, TROTS febernedsättande, och att hästens allmäntillstånd

minskar hela tiden?

Idag står vi med en häst som kanske aldrig ens blir bra, om hon ens överlever.

 

Kl 11 igår ringer Hallsta och säger att dom kommer ut. För det första inget avtalat med oss öht.

För det andra kunde hon vända. Kan ana hur jävla otrevlig jag lät, när jag sa att du kan vända,

hästen står dödssjuk på Strömsholm, tack ändå!

 

 

Förstår dom vad deras aggerande har hamnat? Dom har mer eller mindre dumförklarat oss gång

på gång som att vi har "överdrivit". "Hur skulle du själv vara med 40 graders feber, inge vinglig eller?"

"äter du själv spec mycket när du har så hög feber?"

Tack Hallsta, ni lär nog aldrig mer röra våra hästar. Eran kompetens är inte vatten värd!

Är det något man inte kan i akutfall, så lämnar man vidare det till nästa högre kompetensställe, i detta fall

Strömsholm.

 

Det som först troddes vara ett huggormsbett visade sig i slutändan vara något helt annat.

Resultat av dagens undersökningar är att finadynet har gjort att magen har pajat och det läcker protein/vätska i tarmar och njurar.

Detta innebär att hon är extremt sjuk och vi hoppas och ber att vi får behålla våran älskade häst ❤❤ 

Från början var prognosen avvaktande-dålig, men efter ha räknat fel på njurvärderna så är det nu uppe på avvaktande typ.

Håll alla era tummar för våran älskade lilla Disa! 

Hallsta har inte gjort mycket vettigt denna gång. Inatt hade hon 40,4 gradera feber och hon fick medicin mot fästingsjukan typ. (Därmed är ormbett borta ur bilden..)

Jag åkte ut imorse och tempade och fick chockens chock när tempen visade 41,5(!!!!!!!!!!!) har aldrig sett någon levande varelse med så hög temp.

Hallsta fortsatte vackla så vi åkte in akut till strömsholm, som vid dethär laget står kvar där, vinglig, trött och varken äter eller dricker så mycket längre.

Vi har ingen aning om nånting och väntar på provsvar nu.

Antar att det är bra sålänge dom inte hör av sig. 

Det var allt från nu, puss

Disa har blivit huggormsbiten (med största sannolikhet) i huvet, under hakan. Huvet ser ut som en fotboll och hon har ont.

Innan var svaljet svullet men det har gått ner något nu. Däremot har febern gått upp, och står just nu på 40grader. MED FINADYNE I KROPPEN! 

Puss på livet / hon som fortsätter skratta(:detäriallafallbättreänattgråta)