MEN. 

När jag fick frågan om att ta Djáss så tänkte jag direkt; nej, ingen ny häst. Och framför allt ingen problemhäst.

Tiden gick och jag fick se film på honom. 

Det väcktes en nyfikenhet som gjorde att jag ju såklaaart var tvungen att ta med mig Jossan o kolla på honom. 

En ung lite osäker, väldigt lyhörd och alldeles fantastisk häst möttes vi av. 

Vägen hit var varit enormt krokig och bökig. 

Han har krävt mycket tid, MEN som han vunnit mitt hjärta.

Jag vågade lita på honom, tro på honom.

Tack vare det har jag fått allt tillbaka. Vilken fantaaaaaastisk individ. Jag är så lycklig för att ödet, eller vad det nu är, förde oss samman.

Tack Jenny för att du trodde på oss och tack Kristin för att du gör det möjligt. 

Varje dag gör han mig så glad. Jag har varit tveksam, och påväg att ge upp så många gånger. Det har varit mycket svett och tårar för att förstå och få det att funka på alla håll.

Älskade Djáss, vad du är bra. Tack för att jag får förvalta dig 🥰❤️