Vasaloppet 30!

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

Så lycklig och så nöjd. Vi hade tänkt att åka kortvasan/tjejvasan, men efter att snön helt uteblivit så gav vi upp idén. Ju närmre loppet vi kom desto mer taggade blev vi trots allt.
Två veckor innan anmälde vi oss och tänkte att löpningen får vara min grund. 
Spåret här bredvid mig fixades iordning och jag hann stå på skidor i ca 15min en vecka innan. Med nackspärr dessutom. En fenomenal uppladdning enligt mig. Måndagen samma vecka tänkte jag pressa kroppen lite extra, så jag sprang 1,5 mil. I storm och motvind och delvis regn. Fötterna blev ledsna och dom fick ligga i viloläge fram till loppet.

Vi hade supertur med vädret. Fick skavsår efter 7 km och jag fick därmed uppleva mitt pannben. Det existerar 🤣 fötterna är totaltrasiga på baksidorna, men vad gör det när man bokstavligt talat ramlat in i målet i mora?

Livet ändå. Nu tar vi nya mål 🥳 en halvmara kanske? 

Spontant är bäst

Igår anmälde pappa oss till kortvasan (vasaloppet 30). Det känns så galet bra. Inteinteinte. Med den enorma snömängden iår så har det liksom inte blivit så mycket träning på skidorna. Nämligen inte en enda meter.
Det blir kul sa dom 😝🙃

Som tur är har jag sprungit en del i slutet iomed barmarken, så kondisen borde finnas iallafall. 

Fortsättning följer, spännande 😂 

Haaaade! 
RSS 2.0