Tacksam

När jag går och lägger mig på kvällen, oftast bredvid min lilla bebis, så inser jag hur tacksam man ska vara. 


Brukar ligga och bara titta på min underbara lilla son. 
Han, som gav livet en ny mening. 
Denhär lilla minimänniskan som jag beundrar mer än allt. 
Som jag känner sån oerhörd stolthet för precis allt han gör. 
Som jag ler av bara av att se honom, som jag sitter och skrattar åt varje morgon. 


Tacksam är jag också i hästväg. Vi har precis avslutat vår första säsong tillsammans, och med tanke på att den ökade tölten varit näst intill obefintlig så är jag så galet nöjd.
Rocky behöver så mycket rutin, även om det blivit så mycket bättre med alla nya platser.

I vintras liknade ökade tölten något som kunde vart tölt, men likagärna grisepass, så rak man kunde bli.
Helt galet att han nu töltar i "medeltempo" men med bra takt och so on...

Trodde knappt vi skulle vara här idag, med tanke på hur mycket jobb vi hade framför oss när vi började resan i november.

Korta tölten var oformad och travtaktig, samla inför tölt då kunde vi likagärna stanna och byta varv, eller kanske trava.

Traven var bra, men så fort det blev jobbigt så töltade vi.

Skritten var någon form av ponnytrav, gå fram till hand, vad var det?

Galoppen fantastisk men halvhalter resulterade i släng med huvudet.

Ökade tölten? Obefintlig i någon grisepassliknande gångart.

Jösses vilka framsteg som har blivit och så fantastisk han är att rida nu! 
Han är sann ridglädje. Lite popcornhuvud, men helt underbar.
I säsongens slut har han lyckats skrapa ihop 7 för kort tölt, 7,5 för trav, 7 för skritt, och 7 för galopp. Ökade tölten har fått 6. Jag ser ljust på framtiden, fina fina häst :)  



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Maria Therese Flodin

Foto & häst. Kvistur från Karlsro Cristofer Qvicka

RSS 2.0