~ Mitt saknade guld ~



-



-



-



-




-



-



-



-

Jag råkade spela låten som påminner om Drottning idag;

När jag gör det blir det lite extra jobbigt. Hon var ju min första helt egna häst.
Min första islandshäst. Hästen som jag gjorde allt på. Som jag tävlade alla mina
ungdomsår på. Som jag tog rosetter med varje tävling!
Världens bästa Drottning. Jag vill SÅ bara ha henne tillbaka hela tiden.
Hon var ju VÄRLDENS BÄSTA.
Alla dessa bilder ovan är tagna dagen innan vi åkte till Strömsholm och
tog bort henne.

Jag minns den 28 maj 2009 som om det vore igår.
Dagen då vi länge hade planerat att våran prinsessa skulle få
somna in, och sluta ha ont i sina ben. Bara få springa på de förevigt gröna ängarna...
När jag skulle hämta henne ifrån hagen var hon längst bort i hagen o när hon fick syn på mig vände hon
och kom galopperande emot mig. Nån som tror att det INTE rann några tårar?
Jag gjorde iordning min skatt så fint jag kunde.. hon skulle ju bli snygg för alla hingstar på andra sidan :')
När vi kom fram till Strömsholm gick vi in i en gång för att en veterinär vill se hur mycket hon haltade
just denna dagen. Tillochmed han sa OJ, så då förstår ni ju själva...
Vi vandrade upp mot "hennes box" för att ta farväl ... HUR FAN TAR MAN FARVÄL AV SITT ALLT???
Jag försökte, sen gick jag ut... Men när jag gick ut så gnäggade hon högt och länge efter MIG!
då fick jag gå in igen... jag kunde ju inte lämna henne..
Här började det även spruta näsblod. Så mycket blod jag inte trodde fanns i en människa.
En stor papperstuss var täckt på 0,2 sek eller nåt, helt sinnessjukt.

Drottning var för mig som en hund. Henne hade man lös hela tiden. Jag kunde göra vad som helst med henne, och
hon gjorde det. Vi hade ut en såndär tjej som "talar med hästar". Hon sa att Drottning var MIN, det var MIG
av alla som hon litade på...

MIN HÄST finns inte mer :'( Min häst är saknad!
Mitt hjärta, min pärla, mitt ALLT!
kom tillbaka!!



och för att inte helt glömma hennes avkomma/dotter;



-



~ Disa från Hillebo ~