Löjligt glad
Det slog mig hur förbannat glad jag är över min häst. Min helt egna, och i mina ögon det närmsta drömhäst.
Han är min bästa vän o mitt allt.
De lovorden han fått i slutet är helt otroligt.
Otroligt i den aspekten att jag köpte honom som grisen i säcken. 2 och ett halvt år gammal unghäst. Gjorde en chansning som kunde gått hur som helst.
Jag skickade iväg honom till bästaste Eyvi som red in honom tillsammans med Caspar.
Sen har jag gjort allting annat själv med honom. Visst har jag ridit lektioner o så, men annars har jag gjort allt själv.
Det gör mig så glad - men ffa stolt.
Jag har, om de så vore den enda - lyckats skapa min drömhäst!
Nej, jag blev en gnutta glad när jag tänkte på honom, min fina Kvist!
Red igår, ökade tölten och red precis som dagen innan. Jösses, det finns inget stopp. Han utvecklas hela tiden.
Pusspusspuss
Idag fick rosen o kvistur skrittas ut.
Rosen som handhäst.
Kommentarer
Trackback
